Behov av dynamiska analyser

Värdeskapande i fusioner och förvärv bestäms av om ledningen kan sätta ett korrekt värde på de synergierna, betala mindre än detta, och framgångsrikt genomföra realiseringen. Forskningen om varför så många förvärv fokuserar, förenklat på vad som betalas, och vad som sker med synergierna efter att köpet gått igenom. På båda punkterna kommer möjligheter att skapa värde i samgåenden den närmaste framtiden att påverkas av ledningens förmåga att hantera dynamiska synergier.

Den senaste tidens ekonomiska turbulens har på många sätt förändrat marknaden för företagsförvärv. Osäkerheten på världens finansiella marknader har gjort det svårt att hitta finansiärer även till strategiskt sunda förvärv. I takt med att finansmarknaden känner allt fastare mark under fötterna ökar nu möjligheterna åter att genomföra förvärv. Det gäller både för sådana förvärv som frusits i väntan på finansiering, men även genom att kartan för flera branscher delvis har ritats om, där tidigare otänkbara förvärv nu framstår som genomförbara.

Medan diskussioner om turbulenta marknader ofta riktas mot situationen före ett förvärv står många företagsledningar illa rustade att hantera den dynamik som uppstår efter att samgåendet har genomförts. Pågående forskning visar att förutsättningar för värdeskapande i företagssamgåenden i hög grad utgörs av lättrörliga konkurrensfördelar – även på vad som betraktas som stabila marknader. Exempelvis såg en koncern i tillverkande industri ett internationellt förvärv leda till subadditiva synergier: det sammanslagna företagets marknadsandel var mindre än summan av företagen innan förvärvet. Undersökningar efteråt visade att många kunder helt enkelt ville behålla flera leverantörer. Kort efter ett tillkännagivande av ett annat internationellt förvärv i energisektorn vek målföretagets marknadsandelar. En konkurrent hade identifierat faran och genom en intensiv marknadsföringskampanj omintetgjort stora delar av synergierna. Lärdomen: bristande förmåga att bedöma hot och möjligheter efter samgåendet riskerar negativt värdeskapande.

Två faktorer bidrar till att många organisationer saknar en sådan förmåga. Ofta vänds fokus efter ett förvärv inåt: en ofta orolig personal, kanske mitt i mötet mellan företagskulturer, och en ledning överhopad av arbete under stor osäkerhet, har då små möjligheter att upptäcka externa förändringar. Dessutom saknar många redskapen för att fånga upp signalerna om konkurrensförändringar: de allra flesta teoretiska modeller för synergier som används både i forskning och av konsulter bygger på projiceringar från situationen före samgåendet, utan att beakta senare förändringar. Konkret finns risken att ledningspersoner har en alltför statisk bild av konkurrenssituationen.

Samtidigt som marknaden för samgåenden ljusnar står alltså många bolag illa rustade för att hantera dynamik som kan uppstå efter closing. Medan slumpartade förändringar kan vara svåra att förutse innebär bristande beredskap inför detta att ledningen närmast med säkerhet kommer att driva onödiga integrationsprojekt, blotta sig för risker på marknaden och försumma möjligheten att tillvarata synergipotentialer. Den närmsta framtiden kommer därför förmågan att metodiskt analysera och hantera konkurrensdynamik i synergirealiseringen att vara avgörande för skilja vinnarna från förlorarna på förvärvsmarknaden.